bitterfittanpersonifierad

Du sa "Kom"
Jag tittade skeptiskt åt ditt håll där jag satt i soffan
Tankarna malde
"Kom"
Du klappade försiktigt på den tomma platsen bredvid dig, log
Jag satt kvar i soffan där jag kände mig någorlunda trygg
Hela min kropp skrek av vilja att resa sig upp och gå dit
Fröken Förnuft fick mig att sitta kvar
Viljan och förnuftet slogs i mig
Jag reste mig upp, satte mig på golvet
Lite närmre, men inte för nära
Kände mig fortfarande ganska trygg
Du klappade på den tomma platsen igen, tittade på mig, log
Jag satt kvar, som förstenad
Rädd
Kanske visste jag innerst inne att varken du eller jag var redo
Redo för Fröken Hysterisk som hade visat sig om jag gjort som du ville