En endaste dag..
Tröttheten
bor i mig
och vill inte släppa
det järnhårda grepp
den tagit om mig
Sömnlösheten
Sömnrubbningarna
ligger som en snara
runt min hals
dras åt
varje dag
Uppgivenheten
Otillräckligheten
besöker mig
hela tiden
Paniken
ligger under ytan
alltid redo
att anfalla
Prestationsångesten
min allra bästa vän
vandrar med mig
alltid
Hatet
Bitterheten
håller mig i handen
varje steg
jag tar
Oron
leker med mig
låter mig våndas
Tänk om jag
om så blott bara för en endaste dag
kunde få lämna alla
mina "vänner"
bakom mig
Få gå ut i världen
med andra ögon
Utan besvikelsen
Utan känslan
av att vara
sviken, lurad
Utan viljan
att tro gott
om alla
i min omgivning
Utan alla bekymmer
Utan en stor, tung ryggsäck
fylld med allt
En endaste dag
är allt
jag behöver
Tänk om..
jag bara vågat säga
de tre små magiska orden
till dig
den där gången
Hade det då varit annorlunda nu?
Du fattas mig..
Det skulle vara så lätt att säga
att jag hatar allt
som har med dig att göra
Men det gör jag inte
Jag vet att jag kanske borde
Men det kan jag inte
Varje gång jag ser
en bild
av dig
Kommer alla fina minnen
till mig
Ditt skratt
Ditt leende
Dina vackra ögon
Din värme
Din doft
Ditt underbara minspel
Ditt sätt att röra
Ditt sätt att se
Hur mycket jag än skulle vilja
Kommer ingen någonsin
kunna mäta sig
med dig
när du var bra
när du var min
när du gjorde mig
lycklig
