Vill inte

Invirad
Fast i min egen
mardröm
Täcket klistrat
mot min
kropp
Vaknar
känner paniken komma
krypande
Minns
Vill inte
minnas
Undrar stilla
hur allt
kommer bli
sen när du
inte finns
där
och kan göra mig lugn
igen


Pusslet

Ett pussel
Lite skavt
Gulnat i kanterna
Gammalt
Men ändå
ganska nytt
Bit för bit
Sakta sakta
Passas ihop
Vrids och vänds
För att få
Plats
Fylls
Med bilder
Minnen
Glada
Fina
Mindre bra
Till slut
Två bitar kvar
Du
Jag

Kanske en dag
Får de plats
När vi vridit
Vänt
Lagt om
Lagt rätt
Skrattat
Gråtit
Skrikit färdigt

Först då
Kan vi lägga
Vårt pussel
Rätt

..........

Nyduschad kärlek i
Otvättade lakan
Kroppar
Försiktigt omfamnade
Av kärlek inlindad i rosa bomull
Lukten i väggarna
Så välbekant
Men ändå
Så ny
Djupa andetag
Från fräsch andedräkt med svag cigarettdoft
Fingrar
Ihopflätade likt ett konstverk
En känsla av ro
Fyller sakta
Hela rummet

......

Sakta dansande
I skuggan av
löv
genom månsken
Svepande bris
smeker lätt
sommartunn klänning
Vackert tyg
mot solkysst hud
Leende läppar
Glittrande ögon
Glädje
Runtrunt
Varv efter varv
Allt snabbare
Tappar greppet
Faller ner
i daggvått gräs
Alldeles vimsig
Men lycklig
som aldrig förr

.....

Ett ständigt pågående
krig
Mellan
Gott och Ont
Varmt och Kallt
Vilja och Ovilja
Styrka och Svaghet
Rädsla och Mod
Allt
i mitt huvud
Vill liksom inte försvinna
Trots påtryckningar
Lirkningar
Flertalet böner
Hot
Anklagelser
De bor där
Förstör
mitt liv


...

Foten rätt i nyllet
Hårt och brutalt
Som en rekyl
Rätt ut
i verkligheten
Som om jag
alltid levt
i en fantasi
Men snabbt
skulle tas
där ur
Som en
molande värk
som vägrar
försvinna
Varken speciellt snyggt, rakt eller ärligt

Ingenting

Du sa du älskade
regnet
sådär på sommaren
när allt luktade
sådär friskt
Du sa du älskade
löven på hösten
sådär när de växlade färg
dog
Du sa du älskade
november
när allt var mörkt
kallt
Du sa du älskade
julen
för alla paket
Du sa du älskade
januari
för de isande, piskande, kalla vindarna
Du sa du älskade
solen
sådär i början av våren
känslan av värme
Du sa du älskade
när knopparna brast
och hela kroppen fylldes
av begär, pånyttfödelse
Jag sa
Jag älskar dig
Du sa
ingenting

..

Älska mig för den jag är
Inte för den du vill jag ska vara

Ur en telefon....

Jag har en telefon
full av ord
Full av sena natt-tankar,
full av massa svammel
Full av saknad,
full av sorg
Full av ilska,
full av besvikelse
Full av lust,
full av olust
Full av hopp,
full av förtvivlan
Full av besvärjelse
Full av allt,
allt som mal
i mig



Allt är stopp
har tagit slut
känns tomt
Ingenting
känns längre roligt
Ingenting
är vad det borde
Ingenting
eller allting
känns bara helt jävla
fel



Alltför mycket tankar
i mitt huvud
Alltför mycket saknad
över något
jag inte ens vet
vad
det är
Alltför mycket hat, ilska, besvikelse
över något
jag inte ens
kan sätta fingret på
Alltför lätt att hänga upp mig
på det
jag inte
borde



Man kan inte få saker
ogjort
Men om jag kunde
skulle all närhet
med er
vara som bortblåst, försvunnen
För den
har gjort mig
mer ont
än jag någonsin
kunnat
föreställa



Och jag vet
egentligen inte alls
vart jag vill komma
Jag vet bara
att jag inte
längre
vill

Bara sådär perfekt..

Jag ville vara
sådär himla fantastisk
Och alldeles
alldeles underbar
Perfekt
Men jag har insett
att
det är jag inte
Kommer aldrig vara
Kommer aldrig bli
Men kanske
är det inte
någon förlust
För vem fan
vill vara
perfekt?
Perfekt är bara jävligt tråkigt

.

Kalla kårar
längs
min rygg
Frysattacker
Skakande kropp
Ögon
som sakta fylls med tårar
Minnen
som väller upp
Minnen
som jag helst vill glömma
Nya sätt
att hantera
sånt som är jobbigt
Klipp av håret
Skaffa en till tatuering
Fler hål i öronen
Vad mer kan jag göra?
Kanske
är det
ett rop på hjälp
Kanske
är det
bara
en fas
som ska gås
igenom
Kanske
är jag bara
förlorad

.........

Så vacker
Så fantastisk
Så oändlig
Men ändå
Som ett tak
Ett tak,
som skyddar
Ett tak,
som ger trygghet
Ett tak,
som egentligen bara är
en illusion
En falsk trygghet
ett skydd 
mot det okända
Gör mig rädd
Men ändå
så lycklig
tillfreds
Om så bara
för blott
ett ögonblick

En endaste dag..

Tröttheten
bor i mig
och vill inte släppa
det järnhårda grepp
den tagit om mig
Sömnlösheten
Sömnrubbningarna
ligger som en snara
runt min hals
dras åt
varje dag
Uppgivenheten
Otillräckligheten 
besöker mig
hela tiden 
Paniken
ligger under ytan
alltid redo
att anfalla
Prestationsångesten
min allra bästa vän 
vandrar med mig
alltid
Hatet
Bitterheten
håller mig i handen
varje steg
jag tar
Oron
leker med mig
låter mig våndas

Tänk om jag
om så blott bara för en endaste dag
kunde få lämna alla
mina "vänner"
bakom mig
Få gå ut i världen
med andra ögon
Utan besvikelsen
Utan känslan
av att vara 
sviken, lurad
Utan viljan
att tro gott
om alla
i min omgivning
Utan alla bekymmer
Utan en stor, tung ryggsäck
fylld med allt
En endaste dag
är allt
jag behöver


Tänk om..

Tänk om
jag bara vågat säga
de tre små magiska orden
till dig
den där gången
Hade det då varit annorlunda nu?

Du fattas mig..

Det skulle vara så lätt att säga
att jag hatar allt
som har med dig att göra
Men det gör jag inte
Jag vet att jag kanske borde
Men det kan jag inte
Varje gång jag ser
en bild
av dig
Kommer alla fina minnen
till mig
Ditt skratt
Ditt leende
Dina vackra ögon
Din värme
Din doft
Ditt underbara minspel
Ditt sätt att röra
Ditt sätt att se
Hur mycket jag än skulle vilja
Kommer ingen någonsin
kunna mäta sig
med dig
när du var bra
när du var min
när du gjorde mig
lycklig


..............

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknar dig..

Så fel man kan ha ibland..

Jag trodde att det var du
som fattades
i mitt liv
Jag trodde du
var min pusselbil
Jag trodde det var du
som fick mig leva upp
bli levande
fick mig flyta
Nu är jag fan inte lika säker längre..


Trött på allt..

Trött på att vara
Trött på att hela tiden bevisa
Trött på att bli sårad
Trött på att bli ledsen
Trött på att vara så jävla godtrogen
Trött på att finnas
Trött på att leva
Trött på att hela tiden göra fel
Trött på att vara fel
Trött på att ingenting våga
Trött på att sakna
Trött på att aldrig vara nöjd
Trött på att alltid känna mig otillräcklig
Trött på att vara otillräcklig
Trött på att vara rädd

Vad göra..

Rädd
Så fruktansvärt
rädd
Rädd att titta
Rädd att vara
Rädd att visa
Rädd att du ska se
in
In i mitt innersta
Där du inte får vara
Egentligen
Men
Där du är
Alltid
Gör mig varm
Gör mig lycklig
Gör mig rädd
att misslyckas
Snälla!
Lämna mig inte nu!
Jag behöver dig!
För den du är
För det du gör
För det du betyder
för mig

Fan

Saknaden
är här..
Den som inte borde
Den som inte får
infinna sig
Bor
i mig
Vill inte
Får inte
Kan inte
Och jag vet väl egentligen att det redan är kört


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0